Något som vi ofta möts av är standardiserade och välfyllda kontrollplaner, det kanske låter bra men hur går det egentligen ihop med att varje projekt är unikt? Vilket de faktiskt är. Det kan kännas som en enkel genväg för kontrollansvarig att använda en mall med näst intill ett utdrag från PBL och BBR, men tvärt om så blir vägen lång och processen minst sagt osmidig att ta sig igenom.
Lika unikt som varje byggprojekt är, lika unik ska varje kontrollplan vara. Att standardisera kontrollplaner som ska passa alla projekt innebär att många frågeställningar ska betas av för byggherren och entreprenören som inte ens är relevant för just det projektet.
Om vi ska lägga korten på bordet så får kontrollansvarig många gånger jaga de underlag som ska in, om vi då har överarbetade kontrollplaner som ska betas av tar det än längre tid vilket bidrar till jagandet för att få in underlaget. Det tar onödig tid för alla parter att få allt på plats. Den kontrollansvariges underlag är grunden till att slutbeskedet kan överlåtas för att byggnaden ska få tas i bruk, där av är det viktigt att kontrollplanen är utformad på det sätt att den är enkel och uppmuntrar till att lämna in underlag i tid.
Som ansvarig för att regelverket följs i bygget har vi ett stort ansvar i att projektet skapar en trygg plats, både under byggtiden och för de som sedan ska bruka bostaden. Arbetet med att ta fram ett förslag till en kontrollplan enligt PBL förutsätter att i förväg bedöma vilka väsentliga byggnadstekniska risker som kan uppkomma. Detta innebär att byggherrens organisation måste se till omständigheterna i det enskilda fallet och utifrån dessa göra en riskbedömning.
Vad gör en kontrollansvarig?
Varje bygge som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan ska enligt PBL (plan- och bygglagen) ha en kontrollansvarig. En kontrollansvarig ansvarar för att lagar och regler följs, denne ska vara certifierad för att få utföra arbetet och ska ha en oberoende ställning till projektet. Byggherren ansvarar för att utse kontrollansvarig vilket anmäls till byggnadsnämnden innan start.
När en bedömning av vilka väsentliga byggnadstekniska risker som finns i projektet har genomförts är det lättare att ta fram förslag till kontrollpunkter och kontrollplan. Förutom kontrollplanens innehåll i sak, bör en kontrollplan också utformas på ett sådant sätt så att det är enkelt för byggnadsnämnden att bedöma om bygg- eller rivningsåtgärden kan antas komma att uppfylla samhällskraven. Kontrollplanens utformning har också en avgörande betydelse för hur lätt det är att följa kontrollplanen under projektets gång.
Kontrollansvarig på Planör
John Luftberg är en av våra kontrollansvariga som utgår från Kristianstad. Han har en gedigen erfarenhet i ryggen, både i fält och bakom spakarna. Med en bakomliggande karriär som byggnadsinspektör och egenföretagare inom måleri och bygg, som nu mera är byggnadsingenjör och erbjuder tjänster som bland annat KA, projektledare, byggledare och platschef har han stor förståelse för alla discipliners arbete i byggprocessen.
Vill ni veta mer?
Kontakta John så hjälper han er att hitta den rätte för ert uppdrag!
Telefon: 073-804 25 22
Mejl: john.luftberg@planor.se
