Glad Midsommar! – Hur klarar vi oss bäst från regnet?


Glad midsommar önskar hela gänget från Planör!

Som alltid ligger vi stege före och förutser de svordomar som kan komma, och regn på midsommar är näst intill tradition, lika så att svära över det. Här har vi en väl kalkylerad lösning för hur du klarar dig bäst undan!

Hoppas att det är till nytta!


Hur ska branschen hantera senaste årets ökade byggkostnader på 12,2%?  

Ökade byggkostnader

Ökade byggkostnader – Rykande färska siffror från SCB* visar att byggkostnaderna har ökat med 12,2% från april 2021 till april 2022. Det är enligt SCB den högsta siffran under ett årsintervall sedan maj 1981. Det är främst de ökade kostnaderna av byggmaterial som gör att siffran skjuter i höjden. Men även transport, drivmedel och elkostnader samt byggherrekostnader bidrar såklart till den ökade siffran.  

Samtidigt rapporterade boverket under 2021 att byggbranschen läcker 111 miljarder kronor per år pga brister, fel och skador. Ska vi verkligen acceptera detta? Om vi lägger ihop 1+1 så har vi helt plötsligt en handlingsplan. De ökade kostnaderna vi är beroende av kan vi inte göra något åt, det är bara att gilla läget! Men vi är trötta på att gilla läget när det kommer till att fel och brandsläckning ska vara en standard i vår bransch.   

Vi ska lägga vår påse krut på det vi kan påverka 

”Det finns inte korrekta handlingar, bygghandlingarna har brister som upptäcks i produktionen, samordningen är svag och det sker dubbelarbete mellan disciplinerna”. Vi har nog alla en tydlig bild av vad dessa brister och fel rent konkret består av, och bara där är vi en bra bit på vägen. Steg 1, identifieringen är klar. Nu väntar steg 2, hur löser vi detta?  

Och vi är en god bit på väg även när det gäller steg 2, kan vi säga att steg 3 är en beteendeförändring? Vi har verktygen och kunskapen för att samordna och lösa bristerna och felen, men det finns fortfarande ett motstånd i att finputsa arbetssättet med hjälp av detta. Vi måste sluta med att se förebyggande investeringar som en kostnad och skrämmas av att prislappen blir en aning högre tidigt i processen.  

Den högre prislappen ger oss kontroll, noggrann planering och korrekta handlingar. Det ger oss kontroll av budget och tidsplan och minimerar riskerna för de brister, fel och skador som årligen kostar branschen 111 miljarder kronor varje år. 

Om du ska välja mellan att betala en högre bestämd summa tidigt i processen eller stå inför oförutsedda och okända kostnaderna under processens gång, vilket väljer du? 

Hållbara byggprocesser är så mycket mer än miljövänliga val 

En hållbar byggprocess tar hänsyn till både miljö, ekonomi och det sociala, alla 3 aspekter är lika viktiga för att vi ska kunna bygga en framtid att längta till. Och i just denna fråga är den ekonomiska hållbarheten central. Men samtidigt som vi arbetar för att klara denna ekonomiska omkull kastning vi nämnt ovan så kommer vi att påverka både miljö och socialt på ett positivt sätt. När vi tar till verktygen för att minimera de plötsliga kostnaderna kommer vi samtidigt bidra till mindre svinn, bättre arbetsförhållanden och färre transporter.  

En win, win situation helt enkelt.  
Ser du möjligheterna? Är du redo att ställa om?  

Svär du inombords av dethär?

Vi arbetar dagligen med att hjälpa fastighetsägare och entreprenaden att minimera de oförutsedda kostnaderna i byggprocessen. Vi har verktygen för att ta kontroll och parera de ökade byggkostnader som vi nu har framför oss.

Vi hjälper gärna er att finna er lösning, är ni intresserade av att veta hur ni kan driva mer hållbara processer?
Hör av er så hörs vi!

Magnus Brink

Affärsutveckling kund, Planör

Mejl : Magnus.brink@planor.se
Telefon: 073-901 75 21

Här är några tjänster som vi kan erbjuda inom området:
> 3D scanning
> 3D modellering
> BIM-Samordning
> Projekteringsledning
> Digital tvilling

*Länk till SCB:s publicering: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-konsumtion/byggnadsprisindex-samt-faktorprisindex-for-byggnader/byggkostnadsindex-bki/pong/statistiknyhet/byggkostnadsindex-for-byggnader-april-2022/


Vad är teknisk förvaltning?

Teknisk förvaltning går ut på att optimera

Teknisk förvaltning ansvarar för all drift av fastigheten och att optimera den. Här ingår fastighetsskötsel, lokalvård och underhållsåtgärder samt administration. Den som jobbar med dessa frågor kallas för fastighetsförvaltare och i uppgifterna ingår såväl tillsyn av fastigheten och planering av underhåll, samt kommunikation och förhandling med leverantörer. Det är en teknisk förvaltare som har uppdraget att ansvara för dessa frågor.

Teknisk förvaltare

Att jobba med teknisk förvaltning innebär att ha ansvar för en stor del av fastigheten och syftet är att öka värdet, upprätthålla skicket och optimera driften. Fastighetsägaren kan göra valet att antingen ha en teknisk förvaltare in-house i form av en anställning eller så kan fastighetsägaren välja att ta in tjänsten som en konsulttjänst.

Några uppgifter som ingår i teknisk förvaltning:

  • Administration av olika avtal, garantier och försäkringar samt ha koll på de myndighetskrav som finns och ansvara för att dessa uppnås.
  • Service i form av en kontakt med de som utnyttjar lokalerna, t ex boende. Det kan vara felanmälningar, frågor eller andra ärenden.
  • Vara ett stöd åt fastighetsägare och kunna svara på funderingar och ge råd.
  • Uppdatera underhållsplanen, se till att den följs och att besiktningar genomför som är nödvändiga.
  • Ha en övergripande koll och vara ansvarig för årsplaneringen som innefattar t ex underhållsplan, avtal och omförhandlingar, kontroller m.m.

Underhållsplaner är nyckeln till hållbarhet

Underhållsplaner är nyckeln till en hållbar fastighetsförvaltning. Här planeras underhållet för det som går att förutse kommer att behöva underhållas för att upprätthålla fastighetens värde och skick. Underhållsplanen innehåller underhållsbehovet för flera år framöver och fördelar kostnaderna för renoveringarna utspritt över fler år. Dels håller vi nere kostnaderna genom att renovera i rätt tid och får en bra utspridning av kostnaderna. I underhållsplaneringen finns t ex takbyte, fönsterbyte eller fasad planerad utifrån sitt underhållsbehov. Här finns inte det löpande reparationerna som är oförutsedda.

En välskött fastighet är även optimal i sin drift vilket håller nere kostnaderna för fastighetsägaren vilket ökar värdet. Fastigheten blir även mer attraktiv för hyresgäster när skicket är på topp och kostnaderna är optimala. Där av är underhållsplanen och arbetet runt den en viktig del i uppdraget.

Vad är Fastighetsutveckling?

Kontorslokal

Vad är Fastighetsutveckling?

Fastighetsutveckling är ett vitt begrepp och kan innebära utveckling och utbyggnad av alltifrån delar av en byggnad till hela områden som ska utvecklas. Processens syfte kan vara att öka värdet av fastigheten, förbättra driftnetto eller att byta eller utveckla verksamheten som äger rum i fastigheten. När man önskar göra en förändring så kontaktas en fastighetsutvecklare för att ta fram idéer och ta fram en planering för hur det ska utföras.

Vad gör en fastighetsutvecklare?

En fastighetsutvecklares uppdrag sträcker sig genom alla skeden av en fastighet och kan börja redan vid förvärvskedet.

Marknadsanalys

Fastighetsutvecklare kan hjälpa till med stöttning och idéer vid så väl förvärvskedet som investeringstankar under fastighetens senare skeden. Marknadsanalyser görs inom flera olika sektorer som blir ett stöd i hur olika investeringar och resurshantering kommer att ha optimal nytta. Här jobbar man med både analyser i tidiga skeden och även strategier och genomföranden i senare skeden.

Fastighetsanalys och utveckling

När man planerar utvecklingsarbetet är det många aspekter som man behöver ha med sig. När vi planerar och bedömer vilka framtida intäkter som är målet måste vi också se till vilka tekniska förutsättningar och vilka risker som kan finnas.

Äldre byggnader har en charm som många uppskattar, de bryter av det nya fastigheterna som tar plats i samhället. Många äldre industrilokaler har tagits i bruk och byggs om till bostäder och kontor. Att bygga om äldre byggnader kan vara ett rätt omfattande projekt, dels i att anpassa själva byggnaden rent tekniskt men här gäller det även att ha koll på kulturvärdet och vilka förändringar man får och inte får göra på grund av det.

När vi utvecklar fastigheter är den viktigaste aspekten att det vi gör skapar mervärde. Har vi t ex många tomma lokaler kan mervärdet skapas genom att anpassa lokalerna för annan användning eller högre standard. Utöver den fysiska anpassningen och själva renoveringen finns det många aspekter att ta med i sin kalkyl. Det kan handla om ändringar i detaljplaner och andra lagar som behöver tas hänsyn till.

Fastighetsutvecklaren kollar på helheten och har kolla på alla delar från tekniskt information, fastighetens förutsättningar och marknad till lagkrav och administration.

Underhållsplaner, vad är det?

Implementering

Vad är en underhållsplan?

Precis som det låter så är underhållsplaner en planering av fastighetens kommande och framtida underhållsbehov. Den innehåller vad som behöver göras, när det ska göras och hur mycket detta kommer att kosta. I en hållbar fastighetsförvaltning så är underhållsplaner ett av de viktigaste verktyetg för fastighetsägaren. Underhållsplaner planeras för flera år framöver och brukar normalt sträcka sig mellan 10-30 år, desto längre en underhållsplan sträcker sig, desto bättre koll och förberedelse över fastighetens skick har man. Blir planen för kort finns det risk för att den inte tas i bruk och följs upp. Här planeras sånt underhåll som går att planera och förutse, inga plötsliga renoveringar finns med här. Det som finns med i planeringen är t ex fasad, tak, fönster, stammar m.m.

Varför är det viktigt att ta fram underhållsplaner?

Det är viktigt att vårda fastigheten rätt utifrån 2 perspektiv.

Dels vill vi alltid öka värdet av fastigheten, vilket en underhållsplan hjälper oss att göra. En fastighet som tas hand om och vårdas på rätt sätt blir an attraktiv fastighet att söka sig till vilket också ökar värde. Värdeökningen kan vara utifrån att själva värderingen vid en försäljning blir högre eller att man kan höja hyresintäkterna.

Den andra faktorn är budget. Dels får vi koll på vår budget och kan planera de olika renoveringsposterna över tid för att inte få alla kostnader på samma gång. Sen håller vi nere kostnaderna så väl vi kan när underhållet blir planerat, vi undviker plötsliga skador som kan blir en större kostnad än om vi hade planerat utefter varje materials beräknade livslängd. En väl omhändertagen fastighet med investeringar i driftunderhåll håller driftkostnaderna nere.

Vad kostar en underhållsplan?

Lika unik som varje fastighet och projekt är, lika unik blir varje underhållsplan, att uttala sig om ett generellt pris är svårt. Däremot så kan vi lyfta några saker som kommer att vara avgörande för kostnaden att ta fram en plan.

Hur ska planen läggas upp, per rum, per avdelning eller översiktligt? Detaljnivån är en avgörande faktor på priset. Med det sagt finns det ingen detaljnivå som är bättre eller sämre. Det är behovet och förutsättningarna som avgör hur detaljerad planeringen optimalt ska vara.

Byggnadens design och ålder påverkar också kostnaderna. Äldre byggnader som inte har byggts enligt dagens standard eller som till och med har någon K-märkning kan vara mer komplex att underhålla. Lika så är byggnader med många rum, mycket design och liknande mer komplicerad att underhålla än ett avskalat lager. Antalet byggnader och storlek på yta påverkar såklart också priset.

Även om en underhållsplan kan tyckas vara en större kostnad så är det en god investering i fastigheten. När man har koll på underhållet som kommer att komma och ligger steget före i fastighetens underhållsbehov så blir kostnaderna väl planerade och värdet på fastigheten behålls, eller i bästa fall ökar.


Vad är KMA?

Kontrollansvarig KMA

KMA plan


Vad står KMA för?

KMA står för Kvalitét, Miljö och Arbetsmiljö vilka ofta samordnas och då benämns som KMA.

Vad är det?

KMA är ett arbete som genomsyrar organisationen samt hela processen och där man systematiskt arbetar för att hålla en hög kvalité genom att minimera risken för att fel ska uppstå, att vi ska jobba för att värna om miljön och att upprätthålla en god arbetsmiljö genom att förebygga skador pga arbetet och ohälsosamma förhållanden. Varje organisation tar fram sin egen policy där många lyfter samma saker likt en standard men anpassat efter sin egen arbetsgång. Policyn brukar innehålla de värderingar och fokusområden som företaget specificerats är viktiga och som kommer att ge stöd i prioriteringar och beslutsfattande som säkerställer att lagkrav, kundernas och andra intressenters krav uppfylls.

Inom KMA arbetet finns det vissa mål man kan jobba mot, t ex så är ISO certifieringarna vanliga inom byggbranschen. Det finns även andra certifieringar och diplom som man kan jobba mot som stärker och intygar ens arbete. Dessa certifieringar är ofta ett stöd i hur policyn ska vara utformad och vad som är viktigt att lyfta fram.

Vad är en KMA plan?

Dels har organisationen en egen KMA plan för hur man internt ska jobba med dessa frågor och i sitt arbetssätt i projektet. Sen skapas även en plan i projektet som är unik och skräddarsydd utefter vardera projekt. I denna plan genomsyras såklart organisationens värderingar men anpassat till projektets förutsättningar och mål.

Vad ska en plan innehålla?

Grundpelarna är de tre områdena kvalité, miljö och arbetsmiljö. I den interna planen finns oftast en ambition och policy, hur man ska säkra detta och de egna- & bransch krav som finns. En plan i ett projekt är anpassad efter projektets slutmål och syfte, vilka moment & risker som finns och förutsättningar just det projektet har. I alla frågor utgår man ifrån de 3 grunderna kvalité, miljö och arbetsmiljö beroende på vad man lyfter fram, i vissa frågor är miljö mer central än t ex arbetsmiljö.


Vad är Bas p och Bas u?

Bas P Bas U - Lyftkran

Bas står för ByggArbetsmiljöSamordnare, P står för planeringsfasen och U står för utförandefasen. Byggprocessen delas in i 2 olika faser ur ett arbetsmiljöperspektiv och där av finns både P och U. I ett byggprojekt är det många aktörer och discipliner som är involverade, för att minimera riskerna pga okunskap och missförstånd mellan aktörerna ska en bas p/bas u samordna alla risker och förebygga dom. Den som är Bas P/U måste ha både den erfarenhet, kunskap och utbildning som krävs för att kunna förstå och genomföra byggprojektet.

När behövs Bas p och Bas u?

Enligt arbetsmiljölagen kräver alla typer av byggnad och anläggningsarbeten, stora som små, att en byggarbetsmiljösamordnare utses.

Vem utser Bas P / Bas U?

Det är byggherren som ansvarar för att en Bas P/Bas U utses, antingen utser byggherren en enskild person eller så kan hen lägga över ansvaret till ett företag som i sin tur utser en Bas P/Bas U. Byggherren kan även utse sig själv och samma person kan ha båda rollerna i projektet. Dock kräver de olika rollerna olika erfarenheter och kunskaper vilket är viktigt att ha med i sin planering. Att personen har rätt utbildning, kompetens och erfarenhet ska kunna styrkas för att bli behörig.

Bas P

Bas P står för ByggArbetsmiljöSamordnare – Planeringsfasen och uppdraget innebär att samordna under planering och projektering innan byggstarten i projektet. Uppdraget innebär att samordna de olika rollerna som arkitekt, konstruktör och alla de andra roller som är verksamma under planeringsfasen. Bas P har ett ansvar att samordna alla discipliners lösningar för att eliminera arbetsmiljörisker under utförandefasen och de risker som kan komma när fastigheten ska tas i bruk som hade kunnat hävts under planering och projekteringsfasen.

Hur ser arbetsuppgifterna ut?

En Bas P:s arbetsuppgift är bland annat att samordna ritningarna och de tekniska beskrivningarna från de olika projektörerna som tex arkitekter och konstruktörer. Syftet är att skapa trygga grunder och en säker arbetsmiljö under kommande byggfas. Bas P måste ha ett helhetsperspektiv och förstå de olika arbetsmomenten som kommer att ske mellan disciplinerna under byggtiden, planeringen ska ta hänsyn till och se till att arbetsmomenten inte orsakar risker eller krockar med varandra. I planeringsfasen ska även en tydlig beskrivning göras för konstruktion och utformning inför att fastigheten ska tas i bruk för att drift, underhållning, ändringar och rivning ska kunna genomföras säkert och hälsosamt.

Bas U

Bas U står för ByggArbetsmiljöSamordnare – Utförandefasen och har uppdraget att samordna under utförandefasen som tar vid vid byggstart hela vägen till färdigt projekt. En Bas U:s uppgift är att delta och samordna de olika aktörernas arbeten på byggplatsen för att förhindra risker som kan uppstå mellan entreprenörernas olika arbetsmoment. Kommunikation och närvaro är viktiga nycklar i rollen för att skapa en hög säkerhet på byggplatsen, förståelse och kontroll mellan aktörerna och att upprätthålla en god arbetsmiljö. Bas U tar vid den arbetsmiljöplanen som Bas P tagit fram under planeringsfasen och anpassar den så att den matchar det arbetet som ska utföras på plats.

Hur ser arbetsuppgifterna ut?

Samordningen innebär att Bas U har en kommunikation med alla entreprenörer där hen samlar ihop uppgifter om de risker som vardera entreprenörs arbetsuppgifter kan innebära. Utifrån det organiseras skyddsarbetet och skyddsregler sätts upp för den specifika byggplatsen. I uppgifterna ingår även att se till att man tar hänsyn till arbetsmiljön vid planering av arbetsmetoder och utrustning, och att det finns personalutrymmen på byggplatsen.


Vad är en kontrollansvarig?


Vad är en kontrollansvarig (KA)?

Den kontrollansvariges (KA) primära uppgift är att stötta och kontrollera att projektet uppfyller de lagar och krav som finns i byggstiftningen. KA hjälper byggherren att ta fram en kontrollplan och se till att den följs. Hen ska även vara med vid tekniska samrådet, besiktningar och andra kontroller som sedan är underlaget för det utlåtande som KA skickar till byggnadsnämndens slutbesked.

När behövs en KA?

När du ska bygga, riva eller genomföra ett markarbete behöver du ha en kontrollansvarig med i projektet. Mindre projekt kräver ingen KA, vad som klassas som mindre eller större projektet avgörs om det krävs någon forma av lov eller anmälan. Alla projekt som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan kräver också en kontrollansvarig. Det finns dock undantag, vid enklare och okomplicerade åtgärder där byggherren bedöms kunna slutföras utan kontroll så krävs ingen KA. Det är byggnadsnämnden vid respektive kommun som tar beslutet när en KA behöver vara tillkopplad.

Vem utser KA?

Det är byggherrens ansvar att lag och krav uppfylls under byggnationen. Där av är det byggherrens ansvar att det utses en kontrollansvarig.

Vad gör en kontrollansvarig?

I plan- och bygglagen, kapitel 10, §11 finns det specificerat vilka uppgifter kontrollansvarig har:

  1. assistera byggherren genom att komma med förslag till kontrollplanen och att analysera avfall och återanvändbara byggprodukter som kommer att uppstå vid bygg/rivning.
  2. Följa upp att kontrollplanen följ och att de kontroller som ska göras genomförs.
  3. Vara vaksam vid avvikelser och kommunicera detta med byggherren och om det krävs, med byggnadsnämnden.
  4. Vara på plats vid tekniskt samråd, besiktningar, andra kontroller och platsbesök som göras av byggnadsnämnden.
  5. Föra anteckningar från byggplatsbesök och iakttagelser som kan vara värdefullt vid utlåtandet inför slutbesked.
  6. Ta fram ett utlåtande åt byggherren och byggnadsnämnden inför slutbesked.
  7. Meddela byggnadsnämnden om KA lämnar sitt uppdrag.

Vad kostar en kontrollansvarig?

Det är en komplex fråga att svara på hur mycket det kostar, varje projekt är unikt och av olika komplexitet och storlek vilket påverkar priset. Om man ska ange ett hum om pris så är det oftast 1-2% av byggkostnaden. Men för att få ett rättvist pris för just ditt projekt så rekommenderar vi att ta in offerter.


Vad är en drönare?

Drönarflygning - Drönarpilot

Drönarflygning - Drönarpilot

Vad är en drönare?

Drönare är en farkost utan en pilot ombord, med andra ord så står piloten på marken. Drönaren finns i många olika storlekar och ändamål samt avancerad teknik. Det finns många användningsområden alltifrån mer vardagliga områden som foto och film, till räddning och export till krigsföring. Inom bygg och fastighetsbranschen sträcker sig drönarens användarområde från tidiga skeden till förvaltning.

Vem får flyga drönare?

Det finns en del lagar och regler att hålla koll på när man äger en drönare. För att säkerställa att du som drönarpilot kan detta så behöver man ta ett så kallat drönarkort. Det kommer även nya lagar då och då där du har skyldighet att hålla dig uppdaterad. Alla regler och vägen till drönarkort finns det mer info om på transportverkets hemsida, det är via dom som drönarkortet utfärdas. Läs mer här:

När använder man drönaren i byggbranschen?

Inom bygg och fastighetsbranschen finns det många användningsområden som både säkerställer och effektiviserar processen. Drönaren används i alla skeden och är lika värdefull från första planering till förvaltning.

Tidiga skeden
Vid planeringsstadiet kan vi med en flygtur effektivt dokumentera och mäta marknivåerna inför vidare projektering. Bildunderlaget och punktmolnet ger oss korrekt underlag inför gestaltning av modellen och vi kan skapa visuella bilder av hur det kommer att se ut. Vi kan även enkelt göra mängdtagningar av t ex sand och grushögar, eller volymmätningar av håligheter för att räkna ut hur mycket massa som behövs för att jämna ut.

Drönaren kan även med sitt bildunderlag och punktmoln komplettera 3D scannerns underlag från insidan med korrekt underlag från höga höjder på utsidan när vi ska modellera modellen.

Under byggtiden
Dokumentation med hjälp av drönaren i forma av bild och film är ett väldigt använt arbetssätt ute på byggplatsen. Bildunderlaget är i många fall ett värdefullt verktyg vid möten för diskussion och beslutsunderlag. Den flexibilitet som detta medför gör att beställare, konsulter, entreprenad och andra aktörer inte alltid behöver vara på samma plats vid möten eller för att följa projektets framfart.

Vid förvaltning
Besiktningar på höga höjder, ventilation och takbesiktningar eller statusbesiktningar med t ex värmeläckage är exempel på nyttan med drönare under förvaltning skedet. Det kan även vara värdefullt vid framtagande eller uppföljning av underhållsplaner för att scanna av fastighetens skick.

Varför har drönare blivit ett så använt verktyg?

Drönaren är ett smidigt verktyg för att komma åt de utrymmen på höga höjder eller trängre utrymmen som vi har svårt att komma år eller som innebär en stor skaderisk. I och med detta i kombination med hur effektivt arbetssätten kan bli är drönaren ett eftertraktat verktyg.


Vad är en behovsanalys?

medarbetarintervju

Vad är en behovsanalys?

Vid uppstart så gör vi en undersökning om varför vi vill göra en förändring där vi sedan preciserar mål och behov, detta kallas för att göra en behovsanalys. Utifrån behovsanalysen kan vi sedan specificera vilka förutsättningar som finns, vilka krav som ska ställas och vilka villkor och kriterier som behöver lyftas fram i en upphandling.

Varför ska man göra en behovsanalys?

När vi har en tydlig bild av vad vi vill göra och hur leveransen ska se ut skapar vi rätt förutsättningar för ett hållbart projekt, för kommunikationen mellan alla involverade och alla har en tydlig bild av målet. Behovsanalysens syfte är att inga oklarheter ska kunna uppstå om varför vi vill göra detta och vilka behov byggnationen ska stilla.

När görs behovsanalysen?

Behovsanalysen är det första som tas fram när vi planerar att starta ett byggprojekt. Utifrån behovsanalysen sker sen den vidare planeringen då behovsbilden är tydlig för alla aktörer i kommande skeden.

Vem gör behovsanalysen?

Vilka som är involverade i att göra behovsanalysen beror på projektet, vem som äger fastigheten och vilket användningsområde som är verksamt, t ex om det är privat eller offentlig sektor. Här nämner vi några roller som kan vara centrala:

  • Fastighetsägare
  • Fastighetschef
  • Fastighetsförvaltare
  • Verksamhetschef
  • Regionstyrelse
  • Regionfullmäktige

Hur gör man en behovsanalys?

Vilka frågeställningar som ska tas upp är unikt efter varje verksamhet och fastighet, här kommer en förenklad processbeskrivning av hur man tar fram en behovsanalys. Nedan är några förslag av vad som är bra att tänka på i vardera steg:

  1. Kartlägg behovet
    Vilket behov saknas och varför behöver denna förändring ske nu?
    Vad har fungerat bra i nuläget och vad har inte fungerat?
    Hur ser organisationens behov ut och hur skap förändringen hanteras och användas i organisationen?
    Vilka krav ska ställas och hur kan vi följa upp dom, finns rätt förutsättningar inom organisationen?
    När behöver förändringen var klar, när ska behoven kunna stillas?
    Vilka konsekvenser kan en försenad leverans få?
    Finns det en tidigare process vi kan ha hjälp av? Vad fungerade bra och mindre bra då, vad kan vi lära från det denna gång?
  2. Analysera behovet
    Utgå från kartläggningen där man värderar och analyserar informationen som inhämtats och preciserats.
    Ska projektet genomföras genom upphandling, intern verksamhetsutveckling eller i egen regi?
    Strukturera informationen vi tagit fram.
  3. Beskriv behovet
    Nu ska allt sammanfattas i en tydligt och specifik beskrivning av behovet. Utifrån den kartläggning och analys vi gjort i de tidigare stegen har vi nu en tydligt och klar bild av vårt behov, mål, hur och vad som ska göras. Denna beskrivning ska vara så tydlig så att det inte blir några oklarheter hos leverantörerna och att denna sedan blir en grund inför eventuella upphandlingar.

Vad gör en BIM Samordnare?

Vad gör en BIM samordnare?

BIM och BIM samordnare är ingen ny yrkesroll eller ett nytt begrepp, ofta har BIM samordnaren en central roll i att följa digitaliseringen och att alltid ligga i framkant med att effektivisera och utveckla arbetet vilket gör att rollen alltid är aktuell inom det senaste. Idag är BIM väldigt digitalt och utgår från 3D modellen, vilket även gör rollen i sig väldigt digital.

BIM samordnare

Vad gör en BIM samordnare?

Precis som vilken samordnare som helst så är en BIM samordnares uppgift att samordna arbetet inom BIM. Samordningsuppdraget kan även innebära fler uppgifter än att samordna inom själva projekten. En BIM samordnare kan även ha uppgiften att samordna organisationens arbetssätt och utveckling av projektering och BIM.

Hen arbetar med både taktik och metodiken samt bär ansvaret för processen, dess förutsättningar och de mer specifika kraven som finns. Samordnaren tar fram styrdokument utifrån hur man ska arbeta och ansvarar för att arbetssättet implementeras rätt. Hen följer upp hur kraven ska arbetas in i modellen, ta fram och leda metodiken och skapa rätt förutsättningar för samarbetet. Ansvaret har lika mycket vikt i att ta fram arbetssättet för det projektet som att ge rätt förutsättningar och stöttning i att kunna följa det arbetssättet. En viktig egenskap hos en BIM samordnare är en god samarbetsförmåga och att se helheten.

Självklart ingår det även att samordna projektörernas modeller och att granska innan leverans så att informationen är korrekt och kraven är uppfyllda. Här krävs tekniska kunskaper och förståelse för alla projektörers kunskapsområden.

Vad är skillnaden mellan en strateg och en samordnare?

I större organisationer kan det finnas både BIM strateger och BIM samordnare vilka samarbetar i projekten. I dessa organisationer är ansvaret tydligt fördelat mellan rollerna. Enkelt förklarat så tar strategen fram BIM strategier för att optimera projektet och samordnaren jobbar ett steg närmre projektörerna där hen leder och skapar förutsättningar med rätt arbetsmetodik utifrån BIM strategin. Strategen har kunskap om och tittar på nyttor och konsekvenser som den strategin som tas fram kan leda till. Samordnaren har kunskap om teknisk kunskap inom de områden som ska användas inom projektet, och om en strateg finns med i organisationen, inom det som finns i strategens strategi. När det inte finns en strateg inom organisationen tar ofta BIM samordnaren även den rollen men inte i samma omfattande och detaljerad djupdykning.


Välkommen till Planörfamiljen Patrick Johansson!


Den 14 mars klev Patrick Johansson in på kontoret i Göteborg som en Planör och gruppchef. Jag ringde upp Patrick för att känna honom lite på pulsen inför hans start hos oss. Patricks analytiska personlighet och hans vilja att bli ingenjör har speglat hans val i livet och tagit honom på den resa som lett honom dit han är idag. När intervjun började förstod jag ganska snabbt att våra 20 minuter skulle bli en snabbversion med höjdpunkterna i karriären, så blev det också och här kommer Patricks resa på snabbspolning!

Han började karriären som fotograf inom kommersiell fotografi, efter utbildningen tog han sig över atlanten till New York för att arbeta som fotograf.

Patrick började fundera på sin vilja att bli ingenjör. Så i en överenskommelse mellan hans tidigare karriärsval och hans vilja att bli ingenjör så blev valet arkitekt. Examen inom arkitektur betades av i USA, Los Angeles & Louisiana, där han blev kvar och har bland annat planerat och designat villor i Carmel, Laguna Beach och Los Angeles.

Patrick Johansson

När livet tog nästa steg och familjelivet startade flyttade de tillbaka till Sverige igen, med en uppväxt i Uddevalla så blev valet Göteborg där det kändes som hemma. Där emellan fram tills idag har han jobbat med små och stora projekt i både Göteborg och Stockholm. Albano campus i Stockholm, Platinan och Östra sjukhuset i Göteborg är några av de uppdrag som fyller bagaget. När pandemin slog till var han dessutom iväg en sväng och jobbade i Hamburg, Tyskland, där han var med och utvecklade 3D skrivare av hus i betong vilka idag finns i USA och Europa. De första prefab husen byggdes i Denver, Colorado efter att de blivit godkända att få byggas 14 meter högt fördelat på 4 våningar. Nu närmast kommer han ifrån Cadcraft AB som affärsutvecklare inom BIM.

Med 2 barn som nu börjar nå tonåren och för sonen som har en lovande karriär inom ishockey, så är det nu Göteborg som gäller. Han ville tillbaka till att jobba i processen och hittade då Planör som tog hans intresse då Planör förstår entreprenadbranschen och vet hur man bygger hus. Som BIM arkitekt med en väldigt digital ådra och kunskap inom cirkulär ekonomi vill han vara med och utveckla arbetssättet på A sidan och jobba för ett arbetssätt där arkitekten jobbar närmre bygg- och projektledarna i kommande skeden.

Som gruppchef vill han vara ett tryggt ankare i gruppen där hans kollegor ska känna sig hörd och känna stöttning i vardagen. De kan förvänta sig en närvarande gruppchef som är en i gänget. Tillbaka förväntar han sig hjärta, hjärna och jävlaranamma i uppdragen och att alla hjälps åt när det behövs.

Med ett bagage full av erfarenhet och historier som kommer att fylla många luncher framöver så ser vi fram emot att lära känna dig än mer Patrick!

Välkommen till Planörfamiljen, det ska bli kul att skapa plaster att längta till tillsammans med dig!

Vid pennan,
Kommunikations och marknadsansvarig
Mimmi Berg, Planör